Ett år senare
Nu har det gått lite över ett år sedan jag gjorde den senaste operationen i ryggen.
Jag har inte varit så aktiv här då jag kände att det blev jobbigt att skriva om det, det var så mycket annat i mitt liv som pågick samtidigt, men nu är jag redo att uppdatera oftare.
Jag har varit på både röntgen och återbesök, och diskprotesen sitter där den ska och allting ser bra ut.
Smärtan i ryggen, innan operationen, låg på en 9 nästan konstant men efter så mår jag mycket bättre. Jag har fortfarande dåliga dagar, men det kan jag leva med. Det kommer inte alls upp i den smärtan som det var tidigare. De gångerna jag får ont så har jag antingen stått eller suttit still för länge. Jag mår bäst när jag får variera från gående, sittande, stående och liggande.
Däremot känner jag hur det kan knaka i ryggen och det känns lite som att det "hoppar" i ryggraden där jag opererades. Detta kommer framför allt när jag står upp, och när jag står upp och sträcker upp armarna ovanför huvudet. Det gör inte ont, utan det känns mest obehagligt. Jag har pratat med läkaren om detta, och han säger att det är normalt. Allting sitter där det ska, så det är inget farligt. Jag antar att man vänjer sig med tiden, eller i bästa fall så försvinner det efter ett tag.
I september 2014 fick jag nytt jobb, och gick då upp på 100%
Jag jobbade 75% ganska länge eftersom jag inte var redo för att börja jobba fullt. Dels för att jag var väldigt trött mentalt efter opertionen, energin tog slut, men också för att jag stundtals hade ont och behövde vila. Men nu har jag ett jobb som är väldigt varierande, jag kan både sitta, stå och gå vilket är optimalt. Det kändes tufft första tiden då jag fick upp på heltid, jag trodde int att det skulle vara möjligt, men efter mycket vilja och tålamod så känns det nu naturligt och det känns skönt att kunna arbeta nomalt.
Jag har fått en del kommentarer och mejl om att jag ska uppdatera bloggen oftare för att berätta hur jag mår i ryggen. Dessa kommentarer har varit ifrån underbara människor som ska gå igenom samma operation, eller har gjort en likadan operation. Jag vill vara det stödet ni behöver, så har ni några frågor är det bara ställa den så svarar jag.
Nu är det dags att sova, klockan ringer alldeles för tidigt imorgon då det är jobbdags.
Hoppas ni har det bra så hörs vi snart igen.
Kram Rebecka